Gäddlek

En riktig actionbild från vårens gäddlek. Den mindre hanen uppvaktar en riktigt stor gäddmadam! Klicka på bilden för att se den i större format! En riktig actionbild från vårens gäddlek. Den mindre hanen uppvaktar en riktigt stor gäddmadam! Klicka på bilden för att se den i större format!

Häromkvällen fick vi vara med om en fantastisk upplevelse, det var full aktivitet i vattnet med vårpilska gäddor i gäddlek! Vi hade turen att vara på rätt plats vid rätt tillfälle!

 

Lite fakta om en av Sveriges vanligaste fiskar! (saxat ur Wikipedia)

 

Gäddan har en långsträckt, spolformad kropp. Gäddor har de första åren en mycket snabb tillväxt och växer som alla fiskar sedan hela livet. Huvudet är stort och nosen uppifrån tillplattad. Gapet är mycket stort. Bukfenorna sitter långt bakom bröstfenorna, och den lilla ryggfenan sitter långt bak, alldeles framför stjärtroten. Ryggen är ofta mörk. Sidorna är något ljusare och i olika mån gulstrimmiga, buken blekt gul. Fenorna är grönaktiga. Honorna blir betydligt större än hanarna.

 

Normalt är gäddor revirhävdande och de leker tidigt på våren i grunda vikar, gärna översvämmade fält och åkrar, där solen tidigt värmer upp vattnet. Tillväxten är mycket snabb.

 

En vuxen gädda har få naturliga fiender men exempelvis vissa rovfåglar som fiskgjuse tar gädda. Små gäddor hotas i första hand av större gäddor och annan rovfisk, som abborre och gös.

 

Gäddan är en rovfisk och äter således andra fiskar, även artfränder. Gäddan sväljer alltid fiskbyten med huvudet först, och kan utan problem klara bytesdjur upp till och med halva dess egen längd. Gäddan kan inte spotta ut ett byte när den väl börjat svälja det, eftersom de stora tänderna är bakåtriktade. Sålunda kan ett byte svårligen undkomma om gäddan väl slagit det. Ibland kan detta emellertid vara till gäddans nackdel, då den riskerar att kvävas om den fångat ett alltför stort byte. Gäddan äter allt levande den kan fånga, inklusive vattensork och små sjöfåglar (framför allt ungfågel), men huvudfödan är mindre fiskar. En indikation på gäddans aptit kan vara den påverkan dess närvaro har på bytesfiskarna – exempelvis utvecklar ruda som lever i gäddrika vatten en tydlig ryggpuckel, för att på så sätt bli ett svårare byte för gäddan.

 

Gäddynglen lever av insektslarver och liknande. När de uppnått en längd av cirka 10 centimeters övergår de oftast helt till en fiskdiet.

 

Stor gädda i mindre vatten, bör värnas, då mångfalden av fiskbara arter kan behållas. Predationen, som de stora gäddorna utövar, förhindrar att de relativt mindre gäddorna blir för många. Därför bör gäddor över 3 kg i regel sättas tillbaka eftersom de ändå inte är bra matfiskar och hämmar gäddproduktionen så att gäddan inte tar överhanden.

 

Nyhetsarkiv